Årets fotbollsrapport, ”Hur mår svensk elitfotboll?”, visar att Allsvenskan totalt sett mår bra ekonomiskt, men variationen mellan klubbarna är stor och under 2019 har klyftan fortsatt att öka. Förutom den årliga analysen av den finansiella ställningen i Allsvenskan, har EY även analyserat elitfotbollens betydelse för samhället som visar att de allsvenska klubbarna bidrar med 539 miljoner kronor till statskassan.
Revisions och rådgivningsföretaget EY har analyserat de allsvenska klubbarnas årsredovisningar de senaste sex åren för att identifiera samband mellan klubbarnas idrottsliga framgångar och ekonomiska förutsättningar. Årets fotbollsrapport innehåller även en fördjupning i elitfotbollens bidrag till samhället.
Allsvenskan bidrar varje år med pengar till den svenska statskassan i form av inbetalda källskatter, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt, löneskatt, reklamskatt och andra punktskatter. Enligt EY:s uppskattning bidrar de allsvenska klubbarna med cirka 539 miljoner kronor, en ökning med 47 miljoner kronor jämfört med föregående år. Allsvenskans bidrag till statskassan överstiger Allsvenskans intäkter från var och en av intäktskällorna reklam och sponsring, entréintäkter och tv-rättigheter. Den egentliga summan är dock betydligt högre. Klubbarna skapar ytterligare sysselsättning och skatter till statskassan i nästa led genom exempelvis restaurangverksamhet, souvenirförsäljning och affärer med leverantörer och andra intressenter.
– Allsvenskan ser till att Sverige mår bra genom att generera intäkter till statskassan i form av skatter och avgifter för verksamhet och personal. Varje omgång av Allsvenskan gynnar Sverige i allmänhet och kommunerna där det spelas allsvensk fotboll i synnerhet, säger Mikael Bergsten, partner och auktoriserad revisor på EY och medförfattare till rapporten, i ett pressmeddelande.
Under 2019 intäkterna per klubb med i genomsnitt 5,6 miljoner kronor, eller 5 procent. Variationen mellan klubbarna är dock stor och klyftan har ökat under 2019. Årets 15 analyserade klubbar har ett eget kapital på totalt 892 miljoner kronor. Det är en minskning med 56 miljoner kronor jämfört med 2018. Att eget kapital minskar totalt är en negativ trend.
– Det går att konstatera att de allsvenska klubbarna kan delas in mellan ”de fattiga och de rika”. Klubbarnas organisation och ekonomi får en allt större påverkan på tabellplacering. De sex främsta klubbarna ekonomiskt sett till eget kapital har placerat sig bland de sex bästa i serietabellen. I sluttabellen av Allsvenskan 2019 har de sex topplacerade klubbarna drygt 2 till 22 gånger starkare eget kapital, dvs minst dubbelt eller mycket mer än den sjunde rikaste klubben i Allsvenskan. Topp 6-klubbarna står för 97 procent av hela allsvenskans ekonomi, säger Carlos Esterling, partner och auktoriserad revisor på EY och medförfattare till rapporten.
EY:s sammanfattande råd till varje klubb är att ha en väldefinierad affärsmodell som gör det möjligt för klubben att generera intäkter och överleva långsiktigt samt att de kontinuerligt utvärderar de risker som kan uppstå. Några av frågorna som klubbarna bör reflektera över är; Vad händer om klubben åker ut? Vad händer om klubben inte får fram någon talang som kan säljas? Vad händer om det uppstår helt oförutsedda händelser? Hur stora löpande kostnader kan klubben dra på sig? Hur stor buffert behöver klubben på kort- och lång sikt? ”
