Arbetet med att mejsla fram en ny certifiering, med tilläggsnamnet 2.0, pågår för fullt. Representanter från Svensk Elitfotbolls medlemsklubbar är delaktiga, och man har redan kommit en bra bit på vägen.
– Vi ligger i fas med den tänkta tidslinjen, kanske till och med lite före, konstaterar Thomas Hasselgren, akademichefsutvecklare på SEF.
År 2022 är det tänkt att den nuvarande certifieringen ska ersättas av en uppdaterad modell, men redan till hösten kommer man att låta tre “pilotklubbar” få testa den nya certifieringen för att få en första indikation på om kriterierna håller rätt nivå.
I förra veckan arrangerades en digital träff för att dels gå igenom svensk fotbolls nuvarande status på ett akademimässigt plan, dels informera om projektet och de fem arbetsgruppernas insatser hittills.
– Det är viktigt att samtliga föreningar känner en delaktighet och att de får information under processens gång. Av de tio områden som certifieringen består av så har tre fått arbetsutkast som klubbarna nu kan ge sina synpunkter på. Samtidigt väger arbetsgruppernas åsikter tungt eftersom det är de som har gjort utvärderingar på dagens modell och även en omvärldsanalys inom sitt aktuella område, säger Thomas Hasselgren (till höger på bilden)
Vad är de stora skillnaderna mellan den nuvarande och kommande certifieringen?
– Jag skulle säga att det är ganska många nyheter, framförallt att den nya kommer att gå mer på djupet. Vi vill åt den egentliga kärnan: att det ska vara hög kvalité på träningsprocessen och det dagliga arbetet i akademierna, svarar Hasselgren och exemplifierar:
– Utifrån analyser som gjorts både nationellt och internationellt kan vi bland annat se att trenden går mot att jobba med ännu tätare individuppföljning och att det blir fler specialister och tränare runt individen. Internationellt, inte minst i Danmark, är det också vanligt att man har en coach för tränarna. Utvecklar man dem så får man ju också fram bättre spelare över tid.
Thomas Hasselgren tror att resultatet i de svenska akademierna och ungdomslandslagen kommer att märkas några få år efter att den nya certifieringen tagits i bruk, och han konstaterar att klubbarna är positiva till förändringen.
– Många av dem inser att de behöver utmana sig själva för att ta kliv framåt. Vi måste göra något som får dem att sträcka sig och bli bättre, det gäller även de som ligger längst fram. Samtidigt måste man tänka på att hela kollektivet ska lyftas, och det är ju det som utmaningen här.
Hasselgren betonar även att certifieringsprocessen ska ses som ett värdefullt verktyg för de aktuella föreningarna, och att huvudsyftet inte är att ranka dem sinsemellan.
– Certifieringen ska vara en grundmanual, men den får inte vara för styrd. Klubbarna måste få behålla sin egenart, säger han