Svensk Elitfotboll har under de senaste åren riktat ett fokus på arbetet med psykisk ohälsa. Som en del av det arbetet pågår just nu en inventering av klubbarna i Allsvenskan och Superettan och deras spelare i samarbete med Karolinska Institutet (KI) och Centrum för pyskiatriforskning.
Tanken med samarbetet med Karolinska Institutet var att parterna under 2020 skulle kartlägga psykisk ohälsa inom elitfotbollen, men pandemin kom emellan och arbetet stoppades eftersom resultatet under en pandemi kunde ge en skev bild. Arbetet är nu återupptaget och senast innan årsskiftet räknar Svensk Elitfotboll med att ha ett första resultat av inventeringen som går ut till allt från spelare i a-truppen till alla akademispelare från P16 och uppåt i varje förening. Svarar gör även personal, från klubbchef till materialare.
– SEF har tillsammans med Centrum för psykiatriforskning och Karolinska tagit fram frågorna som ligger till grund för inventeringen. KI har tittat på internationell forskning och jämfört med England och Premier League. SEF har fått vara med och sett en del frågor, sen har vi fått backa. Det här är en anonym forskningsrapport som är evidensbaserad och godkänd av etiknämnden. Vi väntar nyfiket på resultaten för att kunna tillsätta rätt åtgärder, säger Beatrice Clarke, ansvarig för hållbarhetsfrågor på Svensk Elitfotboll.
Filmen Tigrar
I väntan på resultatet från KI så bjöds 90 akademispelare från AIK, Djurgården, Hammarby och BP tidigare i höst in till en gemensam biovisning av Sveriges Oscarsbidrag, filmen Tigrar. Filmen baseras på boken I Skuggan Av San Siro, skriven av Martin Bengtsson som blev ungdomsproffs i italienska Inter som tonåring. Som följd av upplevelserna i Italien brottades Martin med psykisk ohälsa under flera år. Martin föreläser idag med grund i sina upplevelser och efter filmen fick akademispelarna stanna på ett efterföljande samtal med Martin.
– Det är väldigt roligt, och lite speciellt förstås när händelserna, och även boken, ligger ganska långt tillbaka i tid nu. Främst gläds jag med regissör Ronnie Sandahl och hela det team som kämpat för, och så småningom genomfört, filmen. Det har varit en lång resa och de förtjänar all de hyllningar som filmen nu får ta emot, säger Martin Bengtsson och fortsätter.
– Att unga spelare idag får ta del av berättelsen känns naturligtvis bra. Den kan förhoppningsvis bidra till en förhöjd medvetenhet kring frågor som rör maskulinitet, identitet och kapitalism. Det kommer att fungera som en språngbräda till samtal.
Elitfotbollens arbete med psykisk ohälsa har tagits emot väl. Inventeringen på klubbarna i Allsvenskan och Superettan görs i samarbete med Karolinska Institutet och Centrum för psykiatriforskning.
– Det finns en öppenhet för att prata om de här frågorna. Föreningarna vill att spelare och ledare ska få möjlighet till hjälp. Det har varit positivt att vi tagit ett gemensamt grepp genom samarbetet med Karolinska institutet och Centrum för psykologiforskning, menar Beatrice Clarke.
Förebyggande arbete
Bilden är att det generellt sett finns för lite kunskap och en stigmatisering att prata om de här frågorna, samt att det är svårt att sortera bland frågorna.
– Vi vill ge verktyg till klubbarna att jobba förebyggande och främjande. En skadad spelare behöver inte hamna i psykisk ohälsa, men spelaren kan hamna i tankar som i förlängningen kan leda till det. Vi vill göra det normalt att prata om de här frågorna, det är inget läskigt, det är inte farligt. Vi kan stävja en del genom att prata om frågorna innan problem uppstår, anser Beatrice Clarke.
Svensk Elitfotboll innehåller elitklubbar där det finns ett tydligt fokus både på prestation och på resultat. Hur kombinerar man den vinnarmentaliteten och den press som den indirekt sätter på spelare och ledare?
– Vi är elit och prestation och det finns såklart press i det och därmed finns riskfaktorer för våra aktiva. Vi har alltid jobbat med idrottspsykologi kopplat till prestation, men inte med mental hälsa kopplat till ditt mående och hur du kan agera i olika situationer.
Klubbarna är aktiva i frågan. Fler och fler hör av sig för att ta fram ett eget arbete med frågorna och SEF får flera frågor om hjälp med utbildningar.
– Vissa klubbar hör av sig med råd om enskilda spelare för nätverk och stöd. Vi är en del av samhället där de här frågorna finns, ju mer vi tar upp det här desto mer kan vi också göra. När vi inte vet så mycket så är det svårt att veta. Det är viktigt att flera spelare berättar, vi behöver förebilder. Spelare som har vågat kliva fram och berättat är starka förebilder.
Svensk Elitfoboll samarbetar med MIND som är en stor aktör inom frågan om psykisk ohälsa, och tre av klubbarna har varit med och tagit fram en utbildning i frågan.
– Det handlar om trovärdighet. Vi är inte experter och därför knyter vi an till Mind som är experter. Vi ska göra allt vi kan, vi kommer att misslyckas men vi kommer att skapa möjligheter och vi kommer även att lyckas. Men vi måste ha experter som vi samarbetar med, menar Beatrice Clarke.
Riktade och akuta insatser
Största delen av SEF:s arbete är att utveckla och implementera förebyggande åtgärder. I hela inventeringen är målsättningen att identifiera vidden av problematiken och därefter utarbeta lämpliga metoder som stöd till våra klubbar och individer. Störst fokus ligger på de förebyggande åtgärderna, men vid behov behöver SEF även arbeta med riktade och akuta insatser via sina nätverk.
– Om det uppstår en akut situation så måste vi alltid komma ihåg att det är klubben som är arbetsgivare och vi ska alltid stötta. Det finns ingen paketlösning, vi tar det alltid från fall till fall, men vi ska kunna vara en stöttande pelare som kan hjälpa till.
Frågorna som ställs i inventeringen är kopplade till skador och identitet men även till karriärövergång, när du lägger av som spelare. Det finns även frågor om relationer, vem du är som person, förutsättningar – var du kommer ifrån, relation till klubb, lagkamrater, tränare och andra i klubben. Är du ung spelare, har du flyttat hemifrån tidigt, hur påverkar det? Alla svar kan vidareutvecklas i enkäten.
– Förutom alla spelare och ledare så har SEF varit och tagit fram 15 personer från respektive akademi, senior och andra funktioner för djupintervjuer. Blandat spelare och ledare. Både personer med kunskap eller utan kunskap om de aktuella frågorna. En blandad grupp med 45 djupintervjuer.
Forskare på KI ska analysera materialet kvalitativt och kvantitativt. Resultatet väntas kunna kommuniceras i början av 2022.
