Resultatet i den inventering av herrelitklubbarna i fotboll som Svensk Elitfotboll initierat i samverkan med Karolinska Institutet (KI) och Centrum för psykiatriforskning är klar. Där kan det konstateras att elitfotbollen precis som samhället i stort har utvecklingspotential i dessa frågor. I jämförelse med andra studier kan dock konstateras att måendet inom elitidrotten i många delar är bättre än i normalpopulationen.
Svensk Elitfotboll har under de senaste åren riktat ett fokus på arbetet med psykisk hälsa.
– När flera modiga berättelser om psykisk ohälsa från elitidrottare dök upp i det offentliga rummet valde vi att sjösätta en omfattande kartläggning av den psykiska hälsan inom elitfotbollen, säger Beatrice Clarke, hållbarhetsansvarig på Svensk Elitfotboll.
Kartläggningen av klubbarna pågick våren 2021 till mitten av 2022. Studien som gjorts via webbenkäter och djupintervjuer är en genomlysning av alla spelare, ledare och övrig personal i de 32 klubbarna i Allsvenskan och Superettan, från akademi till senior. KI har tittat på psykisk hälsa och riskbeteenden hos elitfotbollsspelare. I resultatet framkommer det bland annat att en av fyra ledare visar depressionssymptom.
Utdrag från kartläggningen
Depression
27 % av tränarna uppvisade depressionssymptom
23 % av juniorspelare uppvisade depressionssymptom
18 % av seniorspelare uppvisade depressionssymptom
Ångest
23 % av tränarna uppvisade ångestsymptom
17 % av juniorspelarna uppvisade ångestsymptom
14 % av seniorspelarna uppvisade ångestsymptom
Utmattning
9 % av seniorspelarna uppvisade utmattningssymptom
8 % av juniorspelarna uppvisade utmattningssymptom
Forskarnas förslag på förbättringsåtgärder kretsar kring två frågor. Dels är policykännedomen låg, dels behöver utbildningsinsatser genomföras. Arbetet med policy och utbildning är redan påbörjat av Svensk Elitfotboll.
– Vi noterar att även om herrelitfotbollen i Sverige i många fall visar bättre resultat än övriga samhället så finns det hela tiden förbättringspotential. Vi vill helst inte att någon ska må dåligt i sin vardag. Just nu bygger vi en central policy tillsammans med experter som klubbar kan använda i sin verksamhet. Policyn syftar till att göra samtliga klubbar rustade för frågor kring psykisk hälsa och detta sker genom årliga kunskapshöjande insatser riktade till anställda inom klubbarna. Policyn innehåller även roller och ansvar, samt en åtgärdsplan vid upptäckt av psykisk ohälsa, säger Beatrice Clarke.
För 2023 har Svensk Elitfotboll satt upp konkreta mål. Alla klubbar ska veta att en gemensam policy finns, vart den går att finna, vilket stöd som finns att tillgå och de ska känna till den gemensamma åtgärdsplanen vid fall av psykisk ohälsa. Dessutom ska en utbildning färdigställas under året som riktar sig till tränare och ledare i klubbarna, där fokus är på att främst ge kunskap om psykisk hälsa och ohälsa samt verktyg att stärka sitt välbefinnande och att hantera sitt mående när det sviktar. Syftet är arbeta preventivt för att stärka alla spelare, och på sikt även att stärka reaktiva insatser för de som är i behov av dem.
– Vi ramar in vårt åtagande, sätter upp konkreta mål och följer upp dessa för att kunna mäta effekterna av våra insatser på lång sikt. Därför väljer vi att börja med policyarbete och kunskapshöjande insatser först. Det är dessutom vad som efterfrågas mest av tränare och spelare, säger Beatrice Clarke.
Notera att KI:s rapport släpps i två delar. Den första delen som handlar om spel om pengar presenterades innan jul och idag presenteras den andra delen som berör psykisk hälsa.
Läs mer om rapporten om psykisk hälsa här
Ta del av alla resultat från den första delen av Karolinska Institutets forskningsrapport här.
Läs hela forskningsrapporten i sin helhet här
Svensk Elitfotbolls arbete med integritet:
Integritet är viktigt för Svensk Elitfotboll. Vi tar ansvar för och utbildar i värdegrund, anti matchfixning, psykisk hälsa och spelansvar/beroende.
Anti matchfixning och spelansvar:
Svensk Elitfotboll jobbar sedan 2016 aktivt med att motverka matchfixning. Matchfixning är ett allvarligt hot mot idrottens trovärdighet. Därför ser Svensk Elitfotboll det som mycket viktigt att informera om riskerna kring detta.
Anders Wikström är heltidsanställd på Svensk Elitfotboll som integrity officer, för att jobba med ligaintegritet och anti matchfixning. Anders har besökt samtliga SEF-klubbar och deras akademier för att prata om spelansvar och riskerna med matchfixning.
Alla spelare och ledare årligen genomför dessutom årligen en utbildning i matchfixning och spelansvar/spelproblem.
2020 infördes tjänsten Integrity officer i samtliga 32 SEF-klubbar. Uppdraget för en Integrity officer är att agera kontaktperson och ansvara för att informera samt kunna ge råd och stöd i integritetsfrågor och områdena matchfixning och ansvarsfullt spelande.
