Anders Almgrens jobb med Agneta Blom är slutfört. I en bilaga till den Nationella Samordnarens slutrapport beskriver Almgren arbetet för en positiv supporterkultur.
– Arbetet måste baseras på en positiv helhetssyn på supporterkulturen och en gedigen, gemensam kunskapsbas, säger Almgren.
I november och december 2015 arbetade IFK Göteborgs SLO, Anders Almgren, med en rapport om arbete för positiv supporterkultur. En rapport som skulle bli en bilaga till den Nationella Samordnarens, Agneta Bloms, slutrapport. I bilagan beskriver Almgren en positiv utveckling i synen på svensk supporterkultur, där den inom fotbollen allt mer kommit att ses som en resurs och viktig samarbetspartner. Detta syns bland annat genom en tät och god dialog mellan SEF och SFSU.
– Detta är en välkommen svängning, menar Almgren, för traditionellt har fokus legat på riskerna och hoten. Om man enbart letar efter problem så är det inte bara så att man kommer att hitta problem – man riskerar att skapa dem också.
Bilagan betonar vikten av supporterkultur betraktas på ett nyanserat sätt, och med fokus på det positiva. Innehållet utgår från en forskningsbaserad förståelse av supporterkulturen som en subkultur med en i hög grad gemensam social identitet. Teorin som använts tillämpas inom SEF:s partner ENABLE-projektet och ligger dessutom till grund för polisens konfliktreducerande SPT-taktik.
– Det är jätteviktigt att man arbetar utifrån en gemensam kunskapsbas kring det här. Om de olika aktörerna beskriver förutsättningarna för arbetet på olika sätt, så kommer vi aldrig kunna enas om metoderna för att nå målen. Det är lite där vi tycks befinna oss idag, säger Almgren och syftar på de senaste dagarnas mediala debatt.
Även om arbetet med att nå slutmålen kan tyckas svårt att genomföra så tycker Almgren att det ser lättare ut på pappret.
– Teorin är tydlig. Arbetet för en positiv supportermiljö måste vara balanserat. Man måste se allt det positiva och uppmuntra det. Det måste dessutom ske i handling, inte bara i ord. Om man kan arbeta tillsammans kring de delar där man är överens, så skapas en grundläggande respekt och tillit. Denna är jätteviktig för att man senare ska kunna arbeta lösningsorienterat mot problemen.
– Inte minst hela SLO-systemet, som jag själv är en del av, utgår från det här, säger Almgren.
Redo för nästa steg
Almgren tror att fotbollen – och samhället i stort – är redo för nästa utvecklingssteg.
– Vi är rätt på det, om man ska tro på vad forskningen säger eller för den delen titta på våra egna långsiktiga trender. Jag tror vi är redo att sätta formerna för en helhetsstruktur kring det här. Att formulera inte bara målen, utan även att vi ska arbeta utifrån forskningsbaserad kunskap, tillsammans med supporterrörelsen och med en bredare uppsättning metoder.
Metoderna handlar om praktiskt stöd till den positiva supporterkulturen, exempelvis genom att underlätta för supporteraktörerna att uppnå de mål de har – stöd till sitt lag, resande till bortamatcher och liknande. Men det handlar även om att tillsammans med samhällsinstitutionerna utveckla förebyggande metoder, samt om ett seriöst och aktivt värdegrundsarbete. Vi måste tala om även det dåliga, men inte hur som helst.
– Vi får inte vara rädda för att lyfta problemen. Men även det offentliga samtalet om det dåliga måste vara medvetet och skötas med saklighet och nyans. Generaliseringar eller överdrifter gynnar ingen, det bidrar till problemeskalering.
”Gynnar både fotbollen och samhället”
En viktig poäng i bilagan är den ömsesidiga nytta som ett tätt samarbete mellan fotbollen och samhället skapar. Supportrarnas engagemang är stort vid sidan av fotbollsplanen och som ett exempel lyfts supportrarnas jobb med att bevara 51%-regeln. Fotbollen har också, utanför supporterrörelsen, gett missbrukare och hemlösa i Gatans lag en möjlighet att förändra sin egen situation. Almgren säger därför att stöd till en positiv supporterkultur inte bara ska ses som en resurskrävande kostnad för fotbollsklubbarna och att det finns mycket att vinna på att lyfta fram det goda supportrarna gör.
– Delar av arbetet för en positiv supporterkultur bör gå att paketera och presentera för att bygga fotbollens varumärke, och det bör ha potential att paketeras på ett sätt som gör det självbärande eller rent av intäktsgenererande. Det finns ett värde i att fokusera mindre på fördelning av kostnader och mera på ömsesidig nytta.
Bilagan avslutas med några tankar om vägen framåt. Almgren menar att hans arbete kräver en bredare förankringsprocess inom elitfotbollen och med andra aktörer. Fortsatta samtal måste till.
- Fotbollen behöver formalisera synen på supporterkulturen som en positiv resurs och naturlig partner, i något av dess styrdokument.
- I dokumentationen bör vikten av teoretisk förståelse och kunskapsbaserat arbete, samt en struktur för arbetsområdet, anges.
- Till ovanstående bör en metodbank kopplas, för att sprida kunskap och underlätta implementering av arbetet.
- Styrningen bör vara rekommenderande, inte tvingande.
Läs Anders Almgrens bilaga i sin helhet här
Bakgrunden till Almgrens arbete
Exempel på projekt eller organisationer som arbetar för en positiv läktarkultur:
Stå upp för fotbollen:
Samtliga klubbar i Svensk Elitfotboll deltar i projektet, delar erfarenheter och får stöd för sitt arbete. För sex av klubbarna (IFK Göteborg, GAIS, AIK, Djurgården, Hammarby och Malmö) ingår finansiering av SLO-tjänsten som ett viktigt stödverktyg. Projektet drivs av Svensk Elitfotboll i samarbete med initiativtagarna Swedbank, TV4-gruppen och Svenska Spel, samt numera även Deloitte. Projektet är en del i Svensk Elitfotbolls supportersatsning, och har syftet att etablera bilden av fotbollsmatcher som en positiv upplevelse och öka tryggheten på läktarna. Visionen är att fotbollens evenemang skall vara Trygga, Säkra, Välkomnande och Stämningsfulla.
Sedan Stå upp för fotbollen och arbetet med SLO:er startade så har fotbollsrelaterat våld inne på arenorna minskat. Totalt besökte 1.7 miljoner de Allsvenska arenorna 2014 varav endast 176 personer omhändertogs eller avvisades. (2015 års siffror inte fastställda ännu).
Läs mer – SLO:erna nyckeln till nedåtgående våldskurva
Uppförandekoden:
Samtliga klubbar i Allsvenskan och Superettan skrev inför säsongen 2014 på svensk fotbolls Uppförandekod. Ett dokument där klubbarna berättar att de gemensamt arbetar för en fotboll där:
- Alla känner sig välkomna, oavsett kön, sexuell läggning, religion, etnicitet eller nationalitet
- Alla känner sig trygga och säkra att gå på våra arrangemang
- Vi arbetar tillsammans för att bejaka den positiva stämningen på våra läktare
- Vi alla visar respekt för varandra oavsett om det rör spelet, spelarna, domarna, ledarna, anställda, förtroendevalda och publiken.
För oss handlar fotboll om rättvisa, respekt, värdighet, passion och glädje – och vi agerar för att visa det.
2016 samarbetar Svensk Elitfotboll med Fryshuset för att utbilda i hur man bygger förebilder.
Läs mer – Fryshuset utbildar klubbarna i värdegrundsarbete
ENABLE:
I oktober 2015 tilldelades ENABLE betydande finansiering från Gålöstiftelsen och Länsstyrelsen i Stockholm. Denna finansiering möjliggjorde för ENABLE att ta sig an ett omfattande arbete de kommande fyra åren. ENABLE har brett stöd och inkluderar en rad organisationer, inklusive Föreningen Svensk Elitfotboll.
Tanken är att identifiera, dela och utveckla god praxis i hanteringen av säkerhet och trygghetsarbete i den svenska professionella fotbollen.
Läs mer – Den svenska elitfotbollen ställer sig bakom ENABLE
Svenska Fotbollssupporterunionen – SFSU:
En rikstäckande organisation för Sveriges fotbollssupportrar och har som ändamål att representera dessa i frågor som rör svensk fotboll och svensk supporterkultur.
Läs mer på SFSU:s hemsida.
Exempel där supportrarna gått samman mellan gränserna och bidragit till samhället i stort:
Fotbollen samlar in hundratuentals kronor till den stora flyktingkatastrofen.
Robert Johansson / FOTO: Bildbyrån
